Skivor som jag har köpt genom åren
Okej, jag tänkte se över lite hur min musiksmak har förändrats. Så, här kommer de skivor jag har köpt genom åren, jag räknar inte med blandskivor utan väljer de som är av samma artist/band/grupp. Och detta är bara skivor som jag har betalat för själv :) Jag ska försöka sätta ut årtal men det är inte säkert att det är exakt.
runt 1999
Hanson (den gula skivan)
2003 eller 2004 (är inte helt säker)
Evanescence - Fallen
2005
Moulin Rouge soundtrack
2006
Nightwish (minns inte skivans namn just nu)
Kent - Du och jag döden
My chemical romance - Welcome to the black parade
2007
Tokio Hotel - Schrei
Tokio Hotel - Scream
Tokio Hotel - Zimmer 483
Coldplay - Parachutes
Coldplay - X&Y
Coldplay - A rush of blood to the head
Once - soundtrack
Glappen mellan består av blandskivor och skivor jag har fått. Jag kan dock se att det har skett en viss förändring. Jag funderade häromdan på när jag lyssnade grymt mycket på Hanson och kunde inte låta bli att likna det med hur mycket jag gillar Tokio Hotel nu. Skillnaden var att jag när jag och en kompis brukade leka Hanson när vi var små, något som inte förekommer med TH ^^ Sedan var jag sjukt kär i Zack x) För att vara ärlig handlade det inte så mycket om musiken då, och det är nog det som är den största skillnaden. Jag tror att jag har ett behov att vara besatt utav något, när Harry Potter tog slut så klamrade jag mig fast vid det som tilltalade mig mest. Det blev Tokio Hotel, pågrund utav deras grymma musik så klart. Jag skulle kunna ha nöjt mig med att lyssna på dem om och om igen men eftersom jag lider av någon form av koncentrationssvårighet som infaller om jag inte får vara allvetare om något gjorde att jag istället gick helhjärtat in för det. Jag vet allt om dem som kan tas reda på över internet, jag lyssnar på deras musik varje dag, jag tittar på videorna om och om igen, jag läser intervjuer och jag röstar på dem i alla möjliga sammanhang. Helt enkelt, jag måste fördriva min tid med något och det är därför jag är ett sådant hängivet fan. Kanske är det för att slippa tänka för mycket, vilket jag har en tendens att göra annars. Istället för att ta tag i mitt eget liv ordentligt satsar jag på att hjälpa dem till toppen ^^ Lite ironiskt kanske men så är det. Btw så kan jag trots att det är lite pinsamt att medge det berätta att jag då och då lyssnar på min gamla Hansonskiva och är nostalgisk. Jag undrar hur jag kommer att känna för Tokio Hotel om tio år. Det är lätt att säga att man aldrig tröttnar men ingen kan ju veta. Kanske lyssnar jag på ett nytt band med androgyna killar (ee är ju konstigt nog alltid de som är bäst x)) eller kan allt om någon tjock bok. Eller så har jag faktiskt kunnat åstadkomma något själv.
Tänk så mycket tankar gammal musik kan väcka ;P
Hoppas ni har en bra kväll
// S
runt 1999
Hanson (den gula skivan)
2003 eller 2004 (är inte helt säker)
Evanescence - Fallen
2005
Moulin Rouge soundtrack
2006
Nightwish (minns inte skivans namn just nu)
Kent - Du och jag döden
My chemical romance - Welcome to the black parade
2007
Tokio Hotel - Schrei
Tokio Hotel - Scream
Tokio Hotel - Zimmer 483
Coldplay - Parachutes
Coldplay - X&Y
Coldplay - A rush of blood to the head
Once - soundtrack
Glappen mellan består av blandskivor och skivor jag har fått. Jag kan dock se att det har skett en viss förändring. Jag funderade häromdan på när jag lyssnade grymt mycket på Hanson och kunde inte låta bli att likna det med hur mycket jag gillar Tokio Hotel nu. Skillnaden var att jag när jag och en kompis brukade leka Hanson när vi var små, något som inte förekommer med TH ^^ Sedan var jag sjukt kär i Zack x) För att vara ärlig handlade det inte så mycket om musiken då, och det är nog det som är den största skillnaden. Jag tror att jag har ett behov att vara besatt utav något, när Harry Potter tog slut så klamrade jag mig fast vid det som tilltalade mig mest. Det blev Tokio Hotel, pågrund utav deras grymma musik så klart. Jag skulle kunna ha nöjt mig med att lyssna på dem om och om igen men eftersom jag lider av någon form av koncentrationssvårighet som infaller om jag inte får vara allvetare om något gjorde att jag istället gick helhjärtat in för det. Jag vet allt om dem som kan tas reda på över internet, jag lyssnar på deras musik varje dag, jag tittar på videorna om och om igen, jag läser intervjuer och jag röstar på dem i alla möjliga sammanhang. Helt enkelt, jag måste fördriva min tid med något och det är därför jag är ett sådant hängivet fan. Kanske är det för att slippa tänka för mycket, vilket jag har en tendens att göra annars. Istället för att ta tag i mitt eget liv ordentligt satsar jag på att hjälpa dem till toppen ^^ Lite ironiskt kanske men så är det. Btw så kan jag trots att det är lite pinsamt att medge det berätta att jag då och då lyssnar på min gamla Hansonskiva och är nostalgisk. Jag undrar hur jag kommer att känna för Tokio Hotel om tio år. Det är lätt att säga att man aldrig tröttnar men ingen kan ju veta. Kanske lyssnar jag på ett nytt band med androgyna killar (ee är ju konstigt nog alltid de som är bäst x)) eller kan allt om någon tjock bok. Eller så har jag faktiskt kunnat åstadkomma något själv.
Tänk så mycket tankar gammal musik kan väcka ;P
Hoppas ni har en bra kväll
// S
Kommentarer
Postat av: A
Jag saknar dig S systra mi
Trackback
